Klockan hann bli 2.30 då vi lagt till i Vändburgs lilla mysiga hamn.
På morgonen kom Janne Jansson och hälsade oss välkomna till Vändburg. Ja, tänk att vi fick träffas på havet till slut. Vi har ju hela tiden legat "två steg efter...."
Janne och hans fru Pia tog oss med på en morgonpromenad längs med den vackra kuststräckan i Vändburg.
Små mysiga fiskarstugor låg alldeles nere vid vattnet.
Efter frukost lånade vi varsin cykel och följde med Janne och Pia på en cykeltur. Problem uppstod ganska snart då Janne fick punktering på sin cykel. Vi fick vänta en stund, men snart kom cykeluthyraren med en ny cykel till Janne och vi kunde fortsätta.
De tog oss med på små slingrande grusvägar genom skog och över fält. Otroligt att de har hittat alla dessa små vägar. På en av vägarna hittade vi dessa små mystiska djur, tallprocessionsspinnare. De länkar ihop sig i en lång rad och kryper så småningom ihop som en boll.
Vi kom senare fram till Körsbärsgården där vi åt lunch.
Därefter fortsatte vi till Vammelhögs prästgård och tog en fika. Då jag frågade Janne hur långt vi egentligen hade cyklat, påstod han att det var ca 1,5 mil. Aldrig i livet, tänkte jag. Inte med min ömma bak! Vid närmare kontroll handlade det om ca 4 mil visade det sig, men det var värt varenda pedaltramp och en öm bak, för så trevligt och vackert var det vi sett och upplevt.
Kvällen avslutades med en god middag. Vi hade köpt alldeles nyfångad piggvar som vi grillade.
Anders mönstrade på som gast då vi gick från Herrvik till Fårösund, ca 34 distanser. Det var verkligen kul att han ville följa med på segelturen i dag. Vi hade strålande sol och varmt och vi loggade 9,2 knop som max. En perfekt segling - jätteroligt!
De gamla fiskestugorna är ombyggda till charmiga sommarbostäder.
På berget ovanför hamnen växer det grussloke.
Små mysiga fiskarstugor låg alldeles nere vid vattnet.
Efter frukost lånade vi varsin cykel och följde med Janne och Pia på en cykeltur. Problem uppstod ganska snart då Janne fick punktering på sin cykel. Vi fick vänta en stund, men snart kom cykeluthyraren med en ny cykel till Janne och vi kunde fortsätta.
Här litar man på varandra. Handla på loppis och lägg pengarna här.... För säkerhets skull har man också skrivit på svenska "Betala här"!
Det är en otroligt vacker plats och då vi promenerade runt ön såg man de små stenhusen som ligger nedbäddade bakom stenmurar och vindpinade buskar för att få skydd för vinden.
...... och vem sitter där? En liten nyfiken måsunge.
Den lilla mysiga kyrkan ligger högt upp på ön och därifrån är det en fantastiskt vacker utsikt.
Då vi kom tillbaka efter promenaden upptäckte vi att vindexen hade fastnat, så det blev till att hissa upp Maria i den 21 m höga masten. Du är modig, Maria!
Middagen åt vi inne i båten trots att det var strålande sol, men alldeles för mycket vind.
Efter middagen var det äntligen dags för något vi väntat med ganska länge. Christiansö kändes som den rätta platsen för detta. Dopkalas! Champagnen öppnades och vi skålade tillsammans! Maria-Therese är numera namnet på båten och naturligtvis fick Maria bli gudmor, eftersom båten fått namnet efter henne.
Kväll på Christiansö.......
